Vet inte vad som händer, allt känns bara fel. Opepp är bara förnamnet, dessutom kan jag inte sluta vara orolig.
Känner mig på dåligt humör och det går självklart ut över vännerna, som verkligen inte förtjänar det.
Saknar dessutom en av de bästa, att snacka i telefon kanske en gång varannan vecka känns jävligt fel när man har umgåtts så mycket som vi har gjort..

Nu ska jag till stallet. Imorgon blir det provjobb i stockholm, sedan träning för Ia och på kvällen studentskiva :)